Lagom Kaxig Två Barns Mamma

Idag var det första dagen barnen är på dagis på 4 veckor....
JAG var nervös igår, hur ska det gå? Blir dom ledsna? Glada, om jag har tur? Och värst av allt, jag skulle lämna dom själv!!!!
Jag sov knappt någon i natt. Och inte barnen heller... Undrade om det berodde på att jag väldigt tydligt informerat hela söndagen om hur roligt det skulle bli att gå till dagis igen. Ni vet, leka, busa osv...
Packade allt de skulle ha med sig i går kväll och bad till de högre makterna att det skulle gå bra..
Klockan ringde tio över 5 i morse! Kändes som man inte sovit alls...


Till min förvåning, lagom när frukosten står på bordet så kommer Vicky upp. GLAD! Inte trött utan på strålande humör...
WOW, tänkte jag.. Efter det hämtade vi Emma, hon som sovit minst i natt! Och JA, det gick bra det med! Klädde på dom, smörjde med solkräm och flätade hår... Båda två lika nöjda att de fick åka mammas blå bil till dagis och slapp pappas hemska silvriga bil... HAHA!!!
Åkte tjugo över sex, dagis öppnar ju halv sju! När vi kom fram blev dom jätteglada över att vara där. Inga sura miner eller utbrott! Såg frökens bil och blev jätteglada! Vi gick in och där stog fröken. Vicky pratade för fullt och sedan hjälpte hon mig att packa upp alla femhundranitto kläder och diverse dagis nödvändigheter!! Sedan var det dax att säga hejdå... Vicky hade lovat mig att inte gråta. Jag sa till henne, bli inte ledsen nu, lova??
De ställde sig vid fönstert som de brukar, pussade och kramde mig och var hur duktiga som helst!! Glada och inga tårar alls!!!
Jag gick ut vinkade och slängde massor av pussar. Och barnen? Dom vinkade lika fint och bara log! Så givetvis så tyckte jag att dom var hur söta och duktiga som helst. Och Ja, JAG grät, hela vägen till jobb!! Bara för att dom var så duktiga båda två! Man ska inte oroa sig i onödan. Barn överaskar en i mellanåt!
GOTT!